Matte tog mig till ett jätteläskigt ställe. Det var jag inte imponerad av. Och när jag kom hem satte hon på mig en tratt.
Inte för att jag brydde mig nämnvärt om tratten, förutom att det var lite svårt att sköta hygienen som jag ville. En gång stod jag på huvudet ner i kattlådan och det var minsann inte ett dugg roligt!
men som tur är, så är jag inte långsint. Och nu har jag det fantastiskt. Jag har kommit på att Ronnie kan vara riktigt grym på att klappa... Han glömmer liksom bort att han gör det och låter handen bara fortsätta... matte måste man påminna ibland.
Inte för att jag inte klarar mig själv också, men det här med att bli klappad på hör ju till mina privilegier kan jag tycka. Det enda problemet med detta är att hunden kommer och lägger sig i ibland... och ibland lägger han sig på. På mig.
Men för det mesta löser Jenny så att jag slipper bli mos. Jag tycker om Ronnie.... Men jag tycker om Jenny mer.
Kommentera